Av: Kimmie

Åh, finaste D!
Helt fruktansvärt vilket hemskt besked! Jag kan inte ens föreställa mig er sorg och alla känslor. Finns inga ord till tröst.
Var bara tvungen att skriva några ord, kunde inte bara läsa utan att ge min djupaste medkänsla!
Vi spenderade mycket tid på neonatalavdelningen med vårt första barn för 10 år sen. Han var sjuk och hade konstant smärta. Ska inte trötta dig med detta, men vi har fått en diagnos, vilket tog 8 år och han mår efter omständigheterna ok med hjälp av medicinering.
Jag vill bara tala om att jag förstår den där känslan som kommer över en när man återkommer till förlossningen/ultraljuden eller bara vissa lokaler. Ångesten, oron och sorgen som sköljer över en på en och samma gång. Man vågar inte hoppas samtidigt som man ändå släpper lite på garden för varje gång.
Att då drabbas av detta återigen måste vara overkligt svårt!
Jag lider så med er i denna svåra tid. Hoppas ni orkar ta hand om varandra och får hjälp och stöd i den mån det går.
Varmaste innerligaste kramen till dig